om jag vore elvis...
inlevelse, passion, dark eyes, kärlek, styrka, frilla, sammet, smutsig hatt.
Ibland är allt ett enda virrevarr
been there, done that
Fast allt blir bra sen
Kalas
Swomped
Skolan tar mycket tid. Mycket mycket tid. Det är mycket roligt för det mesta, så jag ska inte klaga. Det är ofta mycket nervöst. Mycket mycket nervöst. Men det ska man också träna på. Träna på att vara nervös på ett bra sätt. Jag är inte så bra på det än. Det känns som när jag ska sjunga upp nånting, att hela min kropp försöker motarbeta mig på alla möjliga sätt, så att jag inte ska klara av att sjunga. Jag blir torr i halsen och alldeles slemmig i munnen. vilket gör att jag blir törstigare och törstigare. Så jag dricker men jag blir torr i halsen direkt. Jag blir även väldigt kissinödig, och börjar så småningom svettas. Benen känns tunga och förlamade, samtidigt som de börjar darra så fort jag reser mig. Armarna och händerna darrar också ganska mycket och jag blir väldigt kall och svettig om händerna, detta gör att det känns klumpigt att hålla i micken.
Trots denna milt obehagliga upplevelse, så gick micktekniken vi hade igår hyffsat bra. Micktekniken är lätt den jobbigaste lektionen på hela veckan. Förbereda låt till inspelad bakgrund, framföra låten framför halva eller hela klassen och väldigt ärlig lärare, och sedan få höra vad som var fel och behöver jobbas på. Säkert nyttigt men så jobbigt.
Fast förresten, det första danspasset på onsdagar är lite av en tortyrkammare det med. Blev smått nerbruten innifrån och ut på det senaste passet. Men det kanske hjälper i längden, vem vet? Just nu har jag mest ont i alla fall.
Men jag gör det jag älskar att göra, och jag gillar det.
Just nu njuter jag av en helg hemma. Bli ompysslad, och umgås med mysiga vänner. Jag gillar det med.
Ett andetag mellan sång och dansträning.
Take care!
Bejaka och blockera
Igår var ännu en bra dag (fast idag är lite bättre för snart får jag träffa min fina pojke)
Lätta dramaövningar o dramalekar. Öppet sinne och massa glada skratt.
Det blir ett bra år det här. Men snart bli det tufft, fast det är bra det med=)
Bra sak jag gjorde igår:
Tog mig ur paniken och hanterade en kris-situation exemplariskt (kris-situationen var att min dammsugare började brinna. chockad sanna stod mest o kollade på all rök som bolmade upp en stund och tänkte saker som; rädda , larma , släck! var är min brandsläckade? just det har ingen... borde jag utrymma lägenheten? och, ska jag vänta o göra något till brandvarnaren börjar pipa.
Tillslut tog jag mig samman och drog ur kontakten, slängde våta handdukar på dammsugaren och kastade ut den på terrassen, därefter ringde jag mamma!
jag lärde mig att man aldrig vet hur man hanterar en kris eller hur mycket panik man får!
hörs snart igen puss!
Klart godkänd
Sommaren har varit lång, lite knepig, men mest mysig och väldigt bra. Tiden har dock sprungit iväg. Bloggen har inte prioriterats. Fast jag har nog aldrig egentligen prioriterat bloggen, för det är bättre att leva livet än att bara blogga om det.
Men ibland vill man minnas grejer, och berätta för andra om det, så det blir det nu framöver. Oftast korta inlägg är tanken, eftersom jag har ett fullspeckat år framför mig.
Jag har precis börjat på en skola i Markaryd, här ska jag bli hyffsat bra i sång dans o teater, är tanken.
Markaryd är i förhållande till de flesta orter, en liten håla. I förhållande till Molkom är det en metropol, här finns nämligen Konsum OCH Ica. och bäst av allt: Systembolaget!
Ett stort plus är också att mer än hälften av min nya mysiga klass talar skånska eller liknande dialekter! sanna gillar detta.
Veckan har bestått av sjukt mycket info, lite sång, och bowling med alla i eftermiddags.
För övrigt har jag nyligen även flyttat in i min nya lägenhet här på smålandsgatan. har ej fått ordning på allt men det kommer. men det är iaf väldigt härligt med något eget!
Japp, det är alltså en nystart på gång. Varje dag är som ett litet äventyr, men bra saker och mindre bra saker. tex
några bra saker jag gjort idag:
Slog 7 strike på bowling idag! (varav 4 i rad! HELT sant! aldrig spelat så bra asså! men jag har inga bevis. ni måste tro mig!)
Kollade på ett avsnitt (säger man avsnitt?) rapport! (och det har jag nästan aldrig gjort innan)
mindre bra:
kliade mig i ögat när jag skulle gå in i badrummet så jag gick in i dörrkarmen istället. det gjorde ganska ont och jag får nog förvänta mig en mindre bula.
Nämen ha det bra så länge så hörs vi snart! Kram till alla
Pheobe
" Now, Grandma's a person who everyone likes
She bought you a train and a bright shiny bike!
But lately she hasn't been coming to dinner,
and last time you saw her she looked so much thinner.
Now, your mom and your dad said she moved to Peru
but the truth is she died, and someday you will too.
Lalalaa lalalaa lala lalalalaa, lalalaa lalalaa lala lalaaaa "
fivehundredtwentyfivethousandsixhundred minutes
Fast nu är det till och med två. Två år.
- Så berätta nu Sanna! Hur har du haft det däruppe? Va!? var det kul? har du haft det bra?
- Jo jag har haft det jättekul många gånger. Mindre kul ibland...
- Ja men berätta då! Kom igen! Hur kändes det där uppe, och hur känns det nu när du e klar? E de jobbigt o lämna allt? Var det inte speciellt där uppe? var det inte riktigt bra?! Berätta då?
- Det var verkligen speciellt där uppe, men det spelar ingen roll om jag försöker förklara, för det går inte att förstå utan att upplevas.
Att leva i Molkom har varit en bubbla utan dess like. Två år. Först ett år. Sen ett till. Ja, för jag måste skilja på dem. på ett vis så hör de ihop. På ett annat sätt absolut inte.
Jag läste nånstans ur nånting jag skrivit, att det första året på molkom har varit ett av de bästa i mitt liv. det håller jag fortfarande med om. Och ibland kommer jag på mig själv med att längta tillbaka dit en smula.
Det andra året har varit... lite som en av de värsta karusellerna på typ lisseberg eller nåt. Ni vet en sån där som både snurrar upp och ner och hit och dit och runt runt runt, och gungar. En sån där som i alla fall jag mår väldigt illa av när den snurrar som mest.
Det kändes inte så sorgligt att lämna Molkom nu. Det har varit ett väldigt jobbigt och krävande år, och nu får jag en ärlig chans att kunna koppla bort allt. Och det känns jävligt bra redan faktiskt.
Det har funnit många fina stunder med det senaste året. Speciellt när jag upptäckte var jag skulle leta efter dem. Jag vet att det har funnits många fina människor runt om mig. Och tyvärr, måste jag säga, så har jag varit alldeles för uppe i egna bekymmer för att lära känna någon riktigt ordentligt.
Självförtroendet har fått sig alldeles för många smällar i år. Jag trodde till och med under lång tid att om någon kallar mig något, eller beter sig illa, så stämmer det. Och alla andra tycker också att det är så.
Jag har växt nu, jag har lärt mig att ännu mindre bry mig om vad andra tycker. Jag är jag, jag står för vad jag gör, jag ångrar mig lite när jag känner jag borde ha gjort något annorlunda, men från och med nu så ska jag inte skämmas längre.
Jag har haft så många tankar om alla i år. Det har varit så mörkt.
Nu ser allting ljust ut. Alla ser så fina ut. Till och med jag ser fin ut.
Somliga som jag behövt vid min sida har inte varit där. Vissa som jag inte visste kunde vara där fanns plötsligt bredvid. Vissa förändrades. Till positivt eller negativt. En del har jag skrattat gott åt och med. Någon har jag gråtit med. Ibland har jag varit irriterad på en del. Vissa har jag stört mig på länge. Somliga förstår jag mig aldrig på. Någon har nog aldrig förstått sig på mig. Många har jag lärt mig av. Alla har inspirerat mig.
Men utan en enda av alla dessa unika(på gott och ont) personer så skulle inte Molkom varit det som det är.
Och det är ju bara vi som vet precis vad det är!
Alla gobitar från Molkom finns alltid med i bilder till exempel. Här följer bara ett par av gobitarna!
Och så några från förr...
Allt fint ryms inte på bara dessa bilder. Och det är väl bra det.
Tusenmillioner kramar till er alla!
If I could turn back time
Nu är det här. det sista lovet på Molkoms folkhögskola. Skönt med lov, känns som att det kommer bli en annorlunda stämning när jag kommer tillbaks. bra eller dåligt? det är inte långt kvar nu iaf. skönt eller jobbigt?
Ikväll blev det singstar med tjejerna. hade en mysig kväll. Funderade på utgång men det blev ej. Tänkte att även fall jag skulle satsat på en bra kväll o spenderat pengar (som jag inte har egentligen) så skulle jag vara för trött. Och då är det faktiskt inte värt att slösa pengar på det, tycker jag. Känner mig fortfarande alldeles sliten i både kropp o själ. Kanske är det veckans filminspelning som gjort det. Kanske är det något som varit jobbigt en lång tid. Jag tror på en kombination. Och när man får chans att slappna av, då ger kroppen med sig och tar ut all sin trötthet på samma gång.
Så det känns iaf.
Det är lustigt när man har mycket känslor som bubblar inom en, hur varje låt tycks handla om mig och min situation och mina problem och min glädje. Konstigt. Singstar med mycket känsla blev det ikväll, väldigt mycket känsla... som nu har övergått i tankar istället.
Blir nog en lång natt...
För övrigt så gjorde jag äntligen av med ett presentkort från discshop på 50 kr som AP så generöst gav bort för över ett år sedan. Väldigt trevlig den där AP. Tanken var först musikalen Across the Universe, den såg vi på Göteborgs filmfestival förra året. Mycket bra minns jag. Jag minns mycket bra.
Men sen hittade jag en dubbel-dvd med Across the universe och Rent för halva priset av vad bara den förstnämnda kosta. Så det blev en beställning på dem, som en liten påskpresent till mig själv. Glad Påsk Sanna!
Imorn blir det lite middag med släkt och liknande, sedan träff med Björn o Fredrik på kvällen. Har saknat dom! Det ska bli jättekul!
Kvällen får avslutas med några rader... och lite tankar... Kramkalas.
I don't know why I said the things I said
Prides like a knife it can cut deep inside
Words are like weapons, they wound sometimes
I didn't really mean to hurt you
I didn't wanna see you go
I know I made you cry, but baby..
If I could turn back time
If I could find a way
I'd take back those words that've hurt you
Too strong to tell you I was sorry
Too proud to tell you I was wrong
I know I was blind, and darlin...
If I could turn back time
If I could find a way
I'd take back those words that've hurt you
and you'd stay
Älska, älska för kärlek
NU, är vi helt och hållet klara med Hamlet, för alltid! Yey. det känns väldigt skönt. Igår fick vi nämligen köra Hamlet en sista gång här på skolan. Det gick ganska bra tror jag, ingen av oss var väl sådär jättepepp på det men jag tror vi klarade det bra ändå. Nångång under föreställningen märkte jag hur jobbigt allt kändes. Många jobbiga känslor letade sig tillbaka till mig och det blev nästan för mycket. När Hamlet tog slut förra gången släppte mycket av det jag känt, och jag har nog inte riktigt tänkt på att det kändes mycket lättare efter Hamlet. Men igår kom mycket tillbaka, och det blev psykiskt väldigt jobbigt.
Men idag är en ny dag och det har varit en bra dag! På måndag drar första filminspelningen igång och hela klassen far därför iväg till Göteborg där vi ska spela in på massa spännande platser. Ser väldigt mycket fram emot det!
Och om ungefär en vecka är det påsklov och det bär hemmåt mot Skåne! Det ser jag också väldigt mycket fram emot!
För er som undra hur jag hade det i stockholm i helgen, så var det jättebra! Fantastiskt härligt att komma bort en sväng och få träffa Fredrik, för det var väldigt längsen, och oj så trevligt vi hade. Han bjöd på Raw comedy club och vi skrattade väldigt mycket. Det var kul.
För övrigt dök Rickard Wolff upp i en diskussion idag, vilket fick mig att tänka på låten nedan. Personligen så tycker jag rickard wolff har en fantastiskt härlig röst och jag älskar många av hans låtar, jättefina texter. Jag hade en skiva med honom hemma innan, men den kan jag tyvärr inte hitta. Som tur är så kan man få tag på allt på youtube, det är bra.
Det här är en av mina favoriter.
i like it
Någonting för dig och mig.
I like it.
Snart mina vänner är det långfredagen och påsk, och då hälsar jag på Skåne. Längtar dit med!
Pusskalas
Soliga dagar
De börjar komma nu. Redan förra veckan, när vi precis var klara med Hamlet nästan, då började solen skina, först en hel dag. Och sen en till!
Vintern har varit lång och mörk och kall, och ensam. Och allt som har pågått här på skolan sedan vintern har varit Hamlet. Hamlet och en massa jobbiga känslor.
Nu har vi kommit ut ur Hamlet, och jag möttes av solsken. Förra torsdagen satt vi utanför västan, i solsidan, på en filt i gräset. Bara några meter bort låg decimeterdjup snö. Det var varmt och jag kunde ta av mig både jacka och tröja. Solen värmde ansikte och armar, samtidigt som jag bländades av snön. Det var lite overkligt. men så skönt.
Den här våren ska bli en bra vår, det ska bli en nystart och en chans att se tillbaka på vintern och lära mig av den. Men framförallt bra för att jag ska starta om och se positivt på nutid och framtid, och lägga det gamla bakom mig.
Varje dag ska vara en solig dag. Det är målet iaf.
Jag är på gott humör idag. Solen skiner bakom tunna moln.
Filminspelningar börjar närma sig, och halva dagen har ägnats åt repetition inför en av dem. Och efter ett väldigt bra rep så känns det jättekul att få börja filma snart.
Och imorgon åker jag äntligen iväg till Stockholm, som har varit planerat sen flera veckor tillbaks. Kul att komma iväg till stora stan. Kul att få lite paus från otroligt lilla Molkom. Och framförallt jättekul att få träffa min kompis Fredrik i Stockholm. Vet inte riktigt när vi sågs sist men det var alldeles för länge sen enligt mig! Passande nog så är Fredrik med i High school musical som vi ska se på lördag. Och därefter blir det helkväll med massa kul!
Längtar!
Once
Så var jag tillbaka i Molkom. Och skolan har satt igång igen. Alla är tillbaka. Precis som innan fast annorlunda ändå. Nytt år, nya människor. Allt från förra året är just från förra året. Alla minnen. Alla misstag.
Jag mår sådär. Har dragit på mig en förkylning de senaste dagarna, så starten har blivit sådär. Men det ska bli bättre. De är ju helt okej att börja på botten ändå, för då kan jag bara ta mig uppåt. Kanske tar lite tid men det är i alla fall i den riktiningen det går.
Hade velat vara hemma lite längre ändå. Hann inte alls göra allt jag ville, träffa alla jag ville, eller vila och ta det lugnt och vara för mig själv så mycket som jag ville. Vet helt enkelt inte vart mitt lov tog vägen.
Men nu är det snart dags att fortsätta med skolan.
Skönt att komma igång o arbeta igen, och slippa fundera så mycket som jag gjort under lovet. Koncentrera mig på annat istället, tror att det blir skönt. Fast just idag är jag väl inte så pigg på det, med förkylning och allt.
Vissa dagar, ibland flera i rad, så fastnar jag helt och hållet för denna låten. Igår till exempel, och idag med. Jag vet inte varför, jag kan lyssna på den om och om igen för att den är så fin.
Den är med i filmen Closer, som för övrigt också är väldigt bra, och jag tror att den är som med låten, att den liksom blir bättre gång för gång. Vet att det finns en bättre video men hitta bara den här.
Puss på er där hemma. Saknar er redan!
Ojskipojski
Det konstigaste var nog när vi fikade på ett ställe, där han som serverade var värsta synsk eller nåt. För det första var han framme o prata hela tiden nästan, om saker som på alla möjliga sätt stämde in på livet för tillfället. Hela upplevelsen var väldigt märklig, speciellt eftersom jag gärna tror att allting händer av en anledning, och att ingenting egentligen är en slump. Slump är bara ett ord vi väljer att använda när vi inte kan förklara hur saker i vårt liv händer. Frågan är bara varför detta hände mig just igår? och vad det ska betyda för mig nu...
I övrigt har jullovet rusat förbi i en alldeles för hög hastighet. Om två dygn är jag tillaka i Molkom igen, och helt ärligt känner jag mig inte riktigt redo än. men vad ska man göra, tiden flyter iväg och ingeting kan stoppa den. Bara att gilla läget o göra det bästa av det! Tro mig, jag försöker, men det ska inte vara lätt alltid.
Nä, nu är det dags att fortsätta leva tänka känna vara sova skratta gråta...äta!
Pusskalas till alla!
(bara för att livet är kalas ibland)
nu är det jullov
Jag hade min låtsasfödelsedag igår, fick en jättefin present! Håller på och leker lite med den nu.
Idag har det köpts julgran. Och jag har pyntat granen och huset som en galning. Det luktar saffransbullar, pepparkakor och gran. Det känns som det snart är jul. Det är det också. Den mysigaste stunden på året.
Men det känns inte som det brukar, inte riktigt lika bra.
Julmusiken är på hela tiden. Jag lyssnar och sjunger med i alla jullåtarna. Jag tycker om att sjunga med i dem, det vet du väl. Och jag minns att du inte tycker om dem så mycket alls. Fast det var väl julen överhuvudtaget också. Jag förstår det lite nu.
God Jul ändå! (i förskott)
"Det finns alltid en anledning att ta med en spettkaka hem"
Från www.skane.com
"Den är en fröjd för både ögat och gommen, Skånes internationellt mest kända matsymbol, spettkakan. Fler och fler köper den handgjorda kakan av sockerspröd maräng för att fira, för att njuta eller bara för att den är så vacker. Det finns alltid en anledning att ta med en spettkaka hem!"
"Ursprunget till denna tornliknande specialitet, som ibland också stavas spettekaka, och på skånska kallas spiddekaga, kan spåras till 1500-talets Tyskland. Redan på 1600-talet åts det spettkaka i svenska hovkretsar och i början av 1800-talet var kakan väl etablerad i Sverige som fest- och bröllopskaka ute i bygderna.
Numera åtnjuter den en status som är nära nog unik i Sverige, den är nämligen erkänd som en regional specialitet av EU. En europeisk hedersbetygelse som betyder att bara i Skåne får man göra äkta spettkaka. Precis som man bara får göra champagne i Champagne!"
"Numera är det visserligen sällsynt att kakan görs med handkraft och gräddas över öppen eld, men det är fortfarande ett tidskrävande hantverk."
"Av färska ägg, potatismjöl och socker (proportionerna brukar vara en familjehemlighet!) görs en luftig smet som spritsas på roterande konformade metallspett som upphettas. Därefter får smeten torka, snarare än gräddas, innan nästa lager smet läggs på. Det kan bli upptill 9-10 stycken lager av smet som ska läggas på och gräddas, en process som tar flera timmar. Då kakan torkat ordentligt lossas den försiktigt från spettet och dekoreras, vanligtvis med sockerkristyr i rosa och vitt."
Dags att sprida lite kunskap om den underbara spettekakan tyckte jag! Det sista stycket kan ju vara speciellt användbart för de som har lovat mig att själva göra en fin spettekaka till mig, i utbyte mot all öl i världen!
Är den inte jättevacker!
"Hej, det är Björn"
Om exakt en månad så fyller jag år. 20 år!
Yeah! Och då får jag köpa alkohol helt själv!
Det blir nog en bra dag.
Tills dess får vi alla hoppas att allt löser sig till det bästa.
Puss o kram
Rallybrudar, monologer och te-mys
Igår tog jag mig in till staden Malmö på kvällen för att gå på bio i trevligt sällskap, nämligen med Nina och Katja. Kalaskul! Och inte vilken biofilm som helst, utan Rallybrudar! Jag råkar ju faktiskt vara med i den, i flera sekunder! Det kändes ganska häftigt att se faktiskt! Lite overkligt också. Men kul!
Idag bar det iväg in till stan igen för att göra några onödiga, men ändå nödvändiga, klädinköp! =D Det kändes bra.
Dock har jag lyckats skjuta upp arbetet med mina monologer ännu en dag. Dåligt! Men imorn så! Då jävlar blir det monologer! Jag ska ju nämligen söka teaterhögskolan i stockholm nästa lördag, tillsammans med resten av klassen, för dem som inte visste det. Så det är rätt bra att arbeta på monologerna då.
Men som sagt: Imorn, då jävlar!
Kvällen har spenderatsmed en farfar och en farbror. Mycket trevligt, och mycket god mat, och det tycker Sanna om!
Nu är det nog dags för en film och lite te-mys under en filt i soffan.
Ha det så bra allihopa!
Puss o kram.
tre små rådjur
Resan började i nio i morse med buss in till Karlstad. Jag hade sällskap av världens bästa Patrik en stund, men sen fick jag sitta o vänta till halv ett, då tåget gick.
Hela tågresan var väldigt händelsefull. Det började med att jag hade en plats bredvid en kille som först verkade mest hjälpsam och pratglad, men efter ett tag verkade vara lite väl konstig och efterhängsen nästan. Han bara pratade och pratade och pratade med mig, om allt möjligt, och allt han sa lät bara märkligt. Svårt att beskriva.
Men jag tänkte att den här konstiga människan kommer jag aldrig möta igen, så jag fortsatte prata med honom ett tag. fast jag sa att jag hette Sara Rasmusson och var på väg till Malmö för att min syster Beatrice skulle gifta sig, sen hitta jag på lite andra småsaker också. Det var kul att luras lite.
En annan lustig sak var att gång på gång när jag kollade ut genom tågfönstret så såg jag tre rådjur på åkrarna eller fälten eller vad som nu fanns utanför. Precis tre stycken rådjur, om och om igen! Jag började efter ett tag fundera på om det var samma tre rådjur, och att de sprang jättefort till nästa åker som tåget åkte förbi. Men sen tänkte jag: Varför skulle tre rådjur ha så brottom till Skåne? Och om de nu har så brottom, varför tar de inte tåget...
Jag blev dessutom riktigt riktigt överraskad (och milt chockad) på tåget i göteborg. Överraskingen involverade en GB pepparkaks-sandwich (men det var inte det som var det bästa med överraskningen), den var kladdig, men väldigt god ändå!
Och nu är jag alltså hemma. Har ätit kalasgod mat, och kladdkaka och annat mumsmums. Och nu är jag helt stört trött! Ska krypa ner i min alldeles egna mysiga säng, tänka på något fint och drömma sött!
God natt!
Nu är det lov
Sen ska jag förhoppningsvis inte vara lika luddig.
Den senaste veckan har kännts som flera veckor. Så mycket som har hänt. Men det mesta känns bra, och det känns lite konstigt att det känns bra, men det är lite skönt också.
Imorron klockan nio går bussen från molkom. Äntligen. Finns inte så mycket kvar här nu längre, förutom Patrik och en massa chips och dipp.
Och sen är jag hemma vid sju på kvällen. Hemma i Skåne, hemma i vårt hus, och får se vårt nya kök, och hälsa på Kajsa igen. Fina Kajsa.
Trots att det är mycket att göra här uppe med skolan och allt, och det blir ännu värre efter lovet, och trots att jag längtar hem så mycket, så kommer det nog inte dröja länge innan jag saknar och börjar längta tillbaka hit.
Nu blir det nordan, tecknad film, chips, dipp och mys.
Pusskalas!
jag vill ha en egen måne
Lustigt hur man kan krångla till det för sig själv ibland. Fast lustigt är nog fel ord. Hemskt är nog bättre.
Veckan har gått väldigt långsamt, och det är skönt att den är över, för den har mest varit jobbig, väldigt jobbig.
Helgen har väl varit lite bättre iaf. I fredags blev det bio i Karlstad tillsammans med trevliga vänner. Det blev Maria Larssons eviga ögonblick. Hade inga jättestora förväntningar på den, men oj vad bra den var. Nåt av det bästa med den var nog att det var jättemånga som pratade skånska, jättetrevligt! Och dessutom var Emil Jensen med i den, kul att se!
Väl hemma i molkom på kvällen så blev det lite öl och lite vattenpipa, och lite snack och mys. Trevligt, och skönt att ha tankarna på annat håll en stund.
Igår blev det tacokväll, med mcket god mat, trevliga vänner, och öl och sprit såklart. Och OJ vad gott det var med tacos, tröttnar aldrig på det. Det ännu bättre är att det är taco-buffé på onsdag i skolan, verkligen något att se fram emot.
Efter det bar det iväg till Tomtebo där det dracks ännu mer alkohol. Sen råkade det bli någon slags youtube-fest, fast den bra sortens då vi lyssnade på gamla disney-intron och disneylåtar, och sjöng o hade oss. Hur trevligt som helst.
Kvällen pågick till fyra-snåret.
Idag är jag trött och sliten. Och OJ vad jag längtar till lovet nu.
Det är dags att komma bort härifrån ett tag. Det behövs så jävla mycket.
Nu är det dags att ta itu med den här dagen.
Snart ses vi i Skåne iaf. Puss.
Whatever happens I'll leave it all to chance
Another heartache another failed romance
On and on
Does anybody know what we are living for
The show must go on
Inside my heart is breaking
My make-up may be flaking
But my smile still stays on
