Enköping
Jag ber om ursäkt för att jag inte har tagit mig tid att skriva förrän nu. Det var trots allt på påsklovet jag skrev sist.
Första veckan i skolan var jag almänt nere och det var en ganska tråkig och jobbig vecka, hade ingen ork att skriva. Veckan efter det, alltså förra veckan, så var det dags för tvåornas så kallade sverige inspelning som vi hjälper till med. Detta betyder att vi allihopa befann oss i Enköping från måndag till torsdag förra veckan.
Vistelsen och inspelningen i Enköping kan sammanfattas med orden: långa nätter, kallt, jobbigt, snö, blåst, regn, fetsmink, äckliga kläder, sirapsblod, klökningar, ännu mer äckligt, kul, trött, sammarbete, kakor, mat, zombies, ännu mer sirap, oförglömlig upplevelse, smärta, lidande... och ett riktigt äventyr.
Att försöka beskriva vistelsen är nästan omöjlig, åtminstone känlsan, för det går inte att förklara egentligen. Det var verkligen hemskt när man var där! Mycket lidande!
Vi spelade in under natten, ungefär vid åtta på kvällen satte inspelningarna igång, fast då var det bara huvudrollerna, sedan fortsatte de hela natten, vid tolv ungefär kom vi statister in i bilden, ända fram till 5-6 på morgonen. Då packades alltihop och kördes hem till vandrarhemmet och man låg väl i säng vid 7 på morgonen.
Men det var inte bara inspelingstiderna som gjorde det hemskt. Att vara statist var ingen höjdare på den här inspelningen. Det innebar att vara zombie, och att vara zombie innebar att man först fick ta på sig fula gamla kläder (inte så farligt första natten, men efter det så var kläderna nerblodade och klibbiga och våta och kalla!) sedan fick man ett mysigt lager fetsmink på sig, efter det matlagningsolja i håret, och sedan blev vi nersmetade med sirapsblod i huvet och över händerna, och en stor sked i munnen! Uuusch! Glömmer aldrig smaken av den där första stora skeden sirapsblod, klökningar!
Och för att göra det värre så fick vi statister vistas utomhus större delen av natten. Vi skulle banka på en glasruta och försöka ta oss in till skådisarna där inne. Det bästa var nog när det började snöa och blåsa under den andra natten. Det var kallt.
Inte nog med detta så hade vi ju alla andra uppgifter att ta itu med. Jag var en av matansvariga. Vilket innebar att det var upp ganska tidigt på eftermiddagen och förbereda maten inför natten, och sedan hålla på med det ända fram till kvällen.
Alla på den inspelningen slet som fan! Även de där på insidan av glasrutan, typ regissören, foto, skådisar, ljud/ljus, scripta slet säkert väldigt mycket. Skillnaden är att de får stå längst upp i eftertexterna, när det är vi längst ner som fått göra smutsjobben och det mest slitsamma!
Ja ja, det är väl så det ska vara.Tänk på det nästa gång ni ser en eftertext rulla!
Det var i alla fall en riktig upplevels och jag ångrar ingenting nu i efterhand, även ifall jag just då inte förstod varför vi håller på med sånt här. Men nu förstår jag, det är ju så jävla kul också! Och det ska bli riktigt kul att se faktiskt!
Nu har man äntligen vänt tillbaks på dygnet och idag har inspelningen till våra filmer i ettan börjat. Det har gått bra. Men nu ska jag äta en banan. Återkommer snarast.
Lev väl så länge!
