sannas sida

Om ordet älskling.

Jag har från och med igår gjort min debut och börjat använda ordet älskling. På riktigt! (i skolan håller vi nämnligen nu på med pjäsen "den skalliga primadonnan" där min karaktär använder ordet älskling.) Igår tog nämnligen Toni min "älsklings-oskuld" (:roligt begrepp som uppkom i vår diskussion i gårkväll)

Det känns för närvarande som en hyfsat stor grej (iaf i mitt mindre intressanta liv). Det är nämnligen så att jag aldrig varit i ett förhållande som varat så länge att man har kommit till rätt nivå för att kunna säga älskling. Och bara det känns ju lite spännande.

För ungefär en vecka sedan kom orden "jag älskar dig" upp, och det är ju givetvis också en ganska stor grej, men det har jag nog ändå fått sagt till nån innan iaf. Därför ansåg jag att älskling är på en snäppet högre nivå. Visserligen har jag inte mycket erfarenhet inom detta ämne, men det känns som att det är ett krav att orden "jag älskar dig" borde ha dykt upp ett par gånger i ett förhållande innan smeknamnet "älskling" etableras. Det är väl bara naturligt, annars känns det som att hoppa över ett steg. Typ som att hoppa till efterrätten utan att ha smakat på huvudrätten.

Toni höll inte riktigt med (fast det gjorde han sen när jag hade övertalat honon =P) Han tyckte att orden "jag älskar dig" är starkare, och att älskling bara är ett smeknamn. Jag kan väl hålla med om det lite. "Jag älskar dig" är starka ord, men att kalla någon "älskling" säger så mycket. Att det är en person som man älskar t ex, och att man älskar den så mycket att den är värd ett smeknamn, och väldigt mycket mer känns det som.

För att komma till en slutpunkt så tycker jag väldigt mycket om ordet älskling. Just nu känns det en gnutta ovant att använda, men det känns också bättre och bättre för varje gång. Vilket resulterar i att det absolut är ett ord som jag kommer använda mycket, och speciellt till en, en som jag älskar=)!(Toni, om ni inte fatta det)

Godnatt allihopa! Ta hand om era älsklingar!